Hur bibehåller man motivationen och träningen under exempelvis en jobbresa? Det är oftast långa dagar med tight schema och 9 av 10 gånger befinner man sig på okänd ort. Det blir bökigt. Ett projekt. Och många gånger uteblir träningen fast att man egentligen innerst inne vill.
Eller? Är det verkligen ett problem?
Jag tänkte dela med mig lite av hur jag gör när jag reser med jobbet. Befinner mig i skrivande stund i Prag på konferens/möten. I morse sprang jag en runda innan frukost och planerar att göra samma sak samt lite övningar på rummet de nästkommande dagarna (åker hem på torsdag).
Det här är frågorna börjar komma.
- Hur vet du var du ska springa och tänk om du springer vilse?
- Vad tycker dina kollegor om att du tränar när du är iväg med jobbet?
- Blir det inte mycket packning?
- Får du inte gå upp väldigt tidigt?
- Hur gör du med mat och alkohol, det är ju trots allt en del sådant på konferenser.
Detta är inga konstiga frågor och jag förstår att man ställer dem. Jag ser dock inte dessa frågor som ett problem längre. Det har mer blivit en sport, en liten utmaning, att exempelvis hitta den bästa löprundan. Det är något alldeles speciellt att vakna tidigt och ge sig ut i en ny stad samtidigt som solen går upp. Att upptäcka små gränder, gator och möta uppskattande blickar från andra löpare som också är ute vid den tiden. En samhörighet som inte baseras på etnicitet, kultur eller språk.
Så hur gör jag? Om vi tar denna resan som exempel:
Innan avresa hörde jag mig för vilket hotell vi skulle bo på och kollade sedan upp området på Google Maps. Såg direkt att det fanns parker och grönområden i närheten. Bra tänkte jag, då behöver jag inte lägga mer energi på det. Hade det istället varit vinter och dåligt väder hade jag först och främst sett till att hotellet erbjöd ett gym annars googlat/kollat under geotaggar på Instagram efter ett gym i närheten och därefter mailat dem för att fråga om man kan köpa engångs tillträde.
Gällande min packning så packar jag alltid ett par cleana enfärgade (snygga) löpskor förutom heels och boots som jag även använder till exempelvis kostymbyxor och en skjorta om man exempelvis ska gå på en promenad eller göra en annan aktivitet. Dessa skor använder även jag till löpning/träning. Jag packar även ner ett set med shorts och linne och ett set med långa tights och lite tjockare kompressionströja. Jag färgmatchar allt så jag kan mixa och blanda vid behov. Det tar inte mycket plats alls. Har alltid med min en liten påse med tvättmedel om jag skulle behöva tvätta min sportbh (har dock alltid med mig två.)
I går innan jag gick och la mig laddade jag ner kartan över området så den även fanns i offline-läge på mobilen, sen kollade jag vilken väg jag skulle springa till parken.
Mer än så gör jag inte då jag alltid har mobil och ett kreditkort med mig. Så skulle jag springa vilse eller komma alldeles för långt bort så är det bara att ta en taxi tillbaka. Men själva grejen med att springa i nya miljöer är ju just det att man bara springer ut från hotellet och låta benen ta en framåt utan en direkt plan. Att upptäcka och känna frihet. Det är så i alla fall jag njuter och får ut max av min löpning. Givetvis funkar detta med promenader också.
Väl på hotellet brukar jag göra ett minicirkelpass. Det kan exempelvis vara mina rehab-övningar eller andra övningar där jag använder min kroppsvikt.
Jag tänkte köra denna cirkeln imorgon alternativt ikväll innan middagen:
10 st airsquats
10 st v-ups (situps)
10 st armhävningar
10 st superman (rygg resningar)
10/10/10 av mina rumpövningar
x 5 varv.
När det kommer till vad mina kollegor tycker så har jag faktiskt inte reflekterat så mycket om vad de tycker. Jag har aldrig fått höra något negativt direkt, det har väl mer varit kommentarer som ”jag antar att du har varit upp redan och tränat” när man möter dem vid frukosten.” Det tar jag inte som något negativt. De vet ju om att jag tränar mycket och att jag brinner för det. Jag är trygg i mig själv och vet att jag motiverar andra till rörelse, men självklart även att min ”hurtighet” kan vara lite jobbig för somliga – men det är helt ärligt talat inte mitt problem.
Det är inte så annorlunda att träna på en jobbresa mot att träna hemma. Jag menar, jag går upp senare. Idag var jag redo på gatan för en löptur 06:15 vilket var väldigt tidigt då mitt möte inte började fören 08:30 vid frukosten. Så egentligen hade det räckt med att gå upp 06:45 och springa till ca 07:30. Det är ju världens sovmorgon för mig. Men jag ville ha god tid på mig att utforska området och vaknade av mig själv då jag somnade innan tio igår kväll.
Vilket leder mig till nästa fråga: Sena middagar och alkohol. Gör inte det till ett problem! Vill du inte dricka på en jobb/representation-middag så tacka nej och ta en läsk eller vad du nu är sugen på. Vill du ta ett glas vin så gör du det. Det påverkar inte träningen, i alla fall inte för mig. Jag drack två glass vitt igår till middagen och somnade redan innan tio vilket betyder att jag fick 8 timmars sömn. De gånger jag har haft sena middagar eller ”utekvällar” har jag tagit sovmorgon om jag inte har velat träna dagen efter eller helt enkelt bestämt mig för tidigt på kvällen att jag endast kommer ta 1-2 glas eller alkoholfritt, vara med till senast ett visst klockslag och därefter tacka för mig. Gör det mig till en tråkig människa? Nej absolut inte. Gör det min prestation sämre? Överhuvudtaget inte. Snarare bättre. Jag får det bästa av två världar vilket ger mig energi, ökad arbetsmoral och en närvaro som håller under långa dagar.
Maten då? Ja nu äter jag ju det mesta, förutom kött under en period. Så jag har ju inga problem att äta ute. Däremot kan jag be köket om specialare ibland när jag ser att menyn endast innehåller skit eller sådant jag inte är sugen på. Då brukar jag be dem kombinera exempelvis en vanlig grönsallad som brukar finnas på princip alla menyer med en extra bit lax eller höra om de inte har lite fisk och hederlig kokt potatis och en grönsallad. Våga fråga! Du är inte jobbig. Du är en betalande kund och har rätt till höra dig för. Det är många kök som är väldigt tillmötesgående och påhittiga.
Jag tror många tänker för mycket. Målar upp problematik som inte finns. Vill man och har lust att träna när man är bortrest så finns det alla möjligheter. Vill man inte så är det fine med.
Men skillnaden är att här bestämmer du själv – inte dina negativa begränsande tankar.
