Hade du frågat mig om jag skulle hänga med på långpass vid sju på morgonen en lördag för 5 år sedan hade jag förmodligen skrattat dig rakt upp i ansiktet och börjat prata strålning från mikrovågsugnar för att byta ämne snabbt som attans.
Tur vi utvecklas, och tur vi alla är olika. För idag älskar jag dem båda. Visst tog det lite emot att gå hem från aw:n igår när vi hade som roligast men samtidigt så visste jag om att det är träningen som är mitt huvudfokus just nu då tävlingarna bara är veckor bort. Och jag kommer ha gooooott om tid om 2 månader att inte ens titta på klockan när jag är ute.
Vid 07:20 imorse mötte jag upp Malin nedanför mig och efter ett par bilder (tack för hjälpen med dem M!) så begav vi oss runt Kungsholmen, över Västerbron, runt årstaviken, över till Hammarby sjöstad och därefter runt Danvikstull. Vi fortsatte runt till slussen, genom gamla stan och fortsatte sedan på Strandvägen innan vi slutligen vid gördet svängde hemåt igen på Karlavägen. Kämpade mig igenom de sista kilometrarna förbi Odenplan och Karlberg med håll i sidan. Fy fan vad det är olidligt med håll. Hatar det! Hur som haver skrapade jag upp, med håll och allt, 25.5km.
Jag är så nöjd med rundan, speciellt nu på kvällen när kroppen har fått återhämta sig lite. Känner mig helt klart fräschare än vad jag trodde jag skulle vara. Benen är lite ömma men det vore ju konstigt om de INTE var det. Hade nog varit lite besviken då. Man vill ha lite krigarömhet, bra för egot, såklart.
Hejja oss, ser faktiskt redan framemot nästa veckas långtur. Tjo!
