Landade på Arlanda runt två igår och drog igenom några timmar på kontoret innan jag fortsatte hem för att lämna av väskan och fräscha upp mig lite. Vid halv sju tog jag och Calle oss bort till La Madrina där Gustaf och Malin väntade. Ni som inte har varit där så ligger restauranger på Birger Jarlsgatan 44 och är en av stans bästa Italienare. FOR SURE.
Nu glömde jag helt av att fotografera då vi helt enkelt fokuserade på att ä t a. Men om ni söker på LaMadrina44 på Instagram så kommer ni kunna se lite av det som serveras. Men egentligen så bör ni bara lita på mitt ord och gå dit. Vi tog in lite olika rätter till förrätt och kan definitivt rekommendera buffelmozzarellan med pesto. Till varmrätt tog vi ricotta/karl-johan svamp fylld ricotta och en ”Tartufo” pizza som bestod av svamp och tryffel. Magi. Men det slutade inte där. Nehejrå. Vi körde på med kaffe och efterrätt vilket visade sig vara ett bra val då min chokladfondant var en höjdare. Men testa gärna limoncelloglassen, sen var riktigt fräsch.
Vid halv tio var jag hemma igen och kröp ner i en varm säng, fnissigt och lite tipsy efter 2-3 glas riktigt bra rödpang. Livet va, det är rätt sjysst ändå.
Flärden byttes ut mot sömndrucken dekadens när jag vaknade 05:45 för ett 40 minuters styrkepass. Jag haaaaasade mig upp, blandade en EAA-drink och tog mig sedan ner till Rebirth Studion som ligger i källarlokalen i vårt hus.
Passet bestod av följande:
10 varv: 10 reps marklyft & 10 reps (varje ben) splittade utfall från bänk.
5 varv: 10 reps stångrodd & 20 reps stående raka marklyft med vikt.
3 varv: 3 chins & 20 benböj med vikt.
Avslutade med en magcirkel och mina ass-övningar.
Konditionen sparar jag till ikväll då jag har bokat in mig på ett pass via Bruce på Acid Training.
Imorgon ska jag försöka mig på att springa 10 km. Jag är spänd, lite nervös men mest av allt ser jag framemot det. Har känt en sådan harmoni under veckan när jag har varit i Prag och igår kom jag på vad det berodde på. Jag har under varje dag sprungit en kort sträcka i långsamt jogg-tempo. Det är ju såklart DET som har gjort att jag har känt mig mer tillfreds med livet. Löpning är verkligen så mycket mer än en träningsform. Och jag är så tacksam över att knäet inte har gjort ont. Kände bara av knäet en gång när jag närmade mig 7-8 km i onsdags. Då stannade jag direkt och gick resten samt vilade dagen efter.
Got to go! Hej!
