För första gången sedan 1956 delas priset ut för världens bästa kvinnliga fotbollsspelare ut på Ballon D’Or-galan i Paris. 23 åriga (!) Norska Ada Hegerberg stod för 31 mål på 20 matcher tog emot priset och hur kommer vi minnas detta? Vi kommer först och främst minnas detta som kvällen där Solveig bad Ada att Twerka. Kvällen där hennes enorma prestation som SKA ha all fokus hamnade i skymundan för att en man inte hade vett nog att gratulera henne utan bad henne istället att skaka rumpa.
I helgen gick Fitnessgalan av stapeln där jag vann pris. I min kategori fanns två män nominerade som tyvärr inte vann. Detta uppskattades inte och de började härja runt och bespotta träning med gummiband (?!) vilket en av de nominerade och även jag ibland tränar med. De påstod även att galan är riggad samt även kasta skit på min vän Sara Dahlström som också vann pris, men som årets förebild. Det orsakade tumult då Sara är överviktig och då inte förknippas med hälsa. Att Sara har varit svårt sjuk, är stark som en björn och har hjälpt hundratals av människor genom sina videos och texter nämndes det ingenting om. Vilket såklart var anledningen till att hon vann. Men nej, fokus låg på hennes övervikt. Och senare under kvällen även på att hon tog en segercigarett utanför galan. Det kommer jag inte uttala mig något om då det är upp till henne och ett medvetet val man gör när man ställer sig utanför en träningsgala och tar en cigarett. Då har man någonstans kalkylerat riskerna för mothugg och även öppen för just denna debatt gällande rökning. Men det handlar inte om cigaretten, det handlar om att människor som ska ha koll på segmentet hälsa fortfarande anser att man bör se ut som ett visst sätt för att förknippas med träning. Har vi inte kommit lite längre än så?
Jag fick ett samtal från en bekant som gratulerade till vinsten i morse och fick då även till mig att personen ifråga hade stått bredvid två manlig fitnessprofiler som tyckte det var för jävligt att jag befann mig i Polen och ”krökade” istället för att vara på galan och undrade hånfullt om jag verkligen tränade på den nivån jag ”utgav” mig för att göra. Jag frågade honom om han sa ifrån till dem. Han mumlade något ohörbart. Härligt med stora muskler men inget kurage.
”Det beror nog bara på för att du är snygg snarare än prestationen..” sa en manlig träningsikon när Reebok för 2 år sedan gick ut med att jag var deras ambassadör.
Häromdagen hittade jag en känd PT på Facebook som härjade omkring och kommenterade nedlåtande om tjejer. Tydligen så grundar sig all form av korrigering av sitt utseende i sökande av bekräftelse och dålig självkänsla. När en tjej påpekade att många gör det för sin egna skull hånade och dumförklarande han henne. Vi gör detta för att behaga män.
Detta är av en man som alltid högt och tydligt har pratat om respekt för andra.
Fick höra på ett möte med en inbjuden extern manlig konsult att det inte gick inte att ta mig seriöst som atlet när jag stod och pratade om hudkräm i mina kanaler och tjatade om glow.
Jag hade aldrig ”lyckats” så bra i livet om jag inte hade varit smal och härlig att se på. Sagt av en kille i samma bekantskapskrets.
Om vi tänker ett steg längre och försöker tänka lite djupare – med alla kommentarer om vårt utseende, vore det inte konstigt om tjejer INTE försökte behaga män?
Detta inlägget är till alla er som inte håller tyst. Till alla er som inte är rädda för lite obekväm stämning. Som vågar säga ifrån. För vet ni? Jag är så jävla trött på vuxna män som får lov att bete sig hur fan som helst. Jag är så trött att jag igår sket i träningen, började tjaffsa med min kille om en skitgrej (slagpåse) då jag mig var arg, less och besviken.
Jag är så less på att höra ”Äh, bry dig inte! Ta inte åt dig” eller ”Vad ni kvinnor ska misstolka allt!”.
Ja, det är bara lilla jag som misstolkar. Jag och hundratals till.